
Jag har haft som ambition att skriv en artikel en gång i månaden under de senaste åren. Att skriva hjälper mig att sortera tankar och om någon enskild person får en tankeställare då är det bra. Jag skriver om en bred palett av ämnen såsom Twin Transition, Kreativitet, tänkandet och AI . Saker och ting hänger ju ihop.
All input är så klart alltid bra input :-)

Vi översköljs i media och i våra sociala nätverk om AI, möjligheter och utmaningar ett sammelsurium av paradoxer. Det finns så klart många ekonomiska krafter som driver AI narrativen såsom att det är en tävling om att bli bäst och först, koncept som är egentligen fullständigt irrelevanta i denna nya tid av exponentiell förändring. Jag vill påstå att det en helt annan intelligens som vi bör lägga vår fokus på nämligen Mänsklig intelligens, vad är det, hur fungerar det, hur ger vi den näringen.
När allt kommer omkring så har vi ju framtiden i våra egna händer, därmed blir våra mänskliga intelligens och förmågor avgörande. Min spaning inför 2026 blir att MI (mänsklig intelligens) och MF (mänskliga förmågor) kommer att dominera medier och våra samtal …

Sociala medier har sedan sin intåg i slutet av 90 talet har haft och har en stor påverkan för individer, organisationer och nationer. Påverkar hur vi kommunicerar , socialiserar, lär, gör affärer, den demokratiska processerna, influerar, driva illegala verksamhet med mera. Det sociala medielandskapet är under ständig förändring och påverkan.
I detta inlägg ska jag resonera och reflektera kring sociala mediers uppkomst och genomslag men också hur sociala medier och poesin har några gemensamma drag och hur med influenser från poesin skulle kunna skapa nya digitala koncept för social medier som stödjer det goda samtalet, gemenskapet och är inkluderande.

I denna brytningstid är vi väl många som brottas med frågan om hur vi ska tänka för att kunna på något sätt öka förståelse och breda nyanserna och därmed kunna agera för att skapa den värld man längtar efter. Vilka strategiska frågeställningar behöver vi förhålla oss till. Hur ska vi egentligen tänka kring klimatförändringar, kring möjligheter och utmaningar inom de nya tekniska fälten, kring det ökade populismen, kring den allt snabbare förändringstakten, kring den förändrade medielandskapet. Hur ska vi tänka kring framtiden men likaså hur ska vi tänka kring vårt förflutna. Vi har ju en hel del att tänka på ju 😊

AI har idag blivit en global politisk fråga. Men varför är det så, och varför just nu? Hur hanterar olika länder denna fråga politiskt? Kanada var det första landet i världen att publicera en nationell AI-strategi – hur kommer det sig? Hur positionerar sig EU i detta landskap, och varför har Sverige ännu ingen nationell AI-strategi? Vilka kan konsekvenserna bli för de länder som inte tar ett samlat grepp kring AI?

Kommunal AI – utveckling i fokus på Riksdagens förstakammarsal.
Heldagens event 14 MJ 2025 anordnades av Doktoranden Micael Frideros tillsammans med Maria Stockhaus, digitaliseringspolitisk talesperson (M). Jag var på plats för att bevaka envetet men också i sammanhanget att Lidingö stad är en kund till Atea och en kommun som jag agerar strategisk rådgivare åt . I denna artikel ska jag ge en kort återrapportering av dagen med huvudfokus på de fyra kommuner som medverkade

Twin Transition vad är det, och varför är det viktigt för både individer, organisationer och nationer? Jag resonerar kring konceptet Twin Transition, och hur andra länder och organisationer agerar proaktivt i detta fält. Och hur vi i Sverige kan lyfta blicken för att arbeta med flera sammanflätade processer. Allt hänger ihop, och det är viktigt att vi adresserar dessa samband.

Proaktivitet, vad är det och varför är det viktigt i en brytningstid? Hur ska man tolka sin samtid och förbereda sig för framtiden? Vad ska man göra, när ska man göra det, och med vilka? Ska man blicka bakåt, framåt, eller både och?
Dessa frågor ställer sig många organisationer och individer i en värld där den tekniska utvecklingen går i rasande fart, där utmaningar hopar sig och är sammanflätade med förväntningar från medborgare, kunder och medarbetare, en åldrande befolkning och inte minst den hållbara utvecklingen. Jag resonerar kring vikten av att vara proaktiv i våra tankar och vårt agerande för att kunna möta dagens möjligheter och utmaningar och därmed förbli relevant i denna brytningstid.

Har vi tappat vår förmåga att lyssna till oss själva och andra, och vad kan det bero på? Vilka blir konsekvenserna och hur ska vi adressera frågan kring att vi är uppkopplade mer än någonsin men ändå så ensamma?
I vår tid av informationsöverflöd, ständig uppkoppling och ett socialt medialandskap som präglas av åsikter och budskap, verkar vi ha tappat vår förmåga att lyssna både till oss själva och till andra. Skerry Turkel har ett viktigt budskap kring detta i sin bok Alone together.
"We are increasingly connected to each other but oddly more alone"
Om det nu är så att vi har tappat vår förmåga att lyssna till oss själva och andra, vad kan det bero på? Vilka blir konsekvenserna och hur ska vi adressera frågan kring att vi är mer uppkopplade än någonsin men ändå så ensamma? Det ska jag resonera kring, jag utgår ifrån två skilda kontexter, klimatfrågan och sociala medier.

I det nyligen publicerade rapporten "Färdplan för Sverige" så framgår det tydligt att AI kommer att påverka hela vårt samhälle.
” Utvecklingen av AI, artificiell intelligens, kommer att påverka hela vårt samhälle. Hur det sker beror i hög grad på hur vi själva agerar. Genom att satsa proaktivt och involvera alla grupper i samhället kan vi dra stor nytta av en ökad AI-användning, samtidigt som vi hanterar risker och utmaningar.”
Jag kommer här att resonera kring de fyra fundamentala förflyttningar som offentlig sektor behöver göra för att samhället ska kunna skapa större mervärde – inte bara från AI, utan även från andra tekniska områden. Dessa fyra förflyttningar är tätt sammanflätade, och om vi är kloka kan vi utnyttja de synergier som uppstår dem emellan.

Det finns ett uttryck på engelska, "Everything has changed - Nothing has changed." Allt är förändrat samtidigt som ingenting har förändrats, en paradox. Hur och varför hänger beteendeförändring samman med denna paradox, och hur kan vi tänka och agera för att hantera den på ett sätt som skapar större mervärde och relevans, både nu och i framtiden, för samhället, organisationer och individer?
Vi lever i en tid av informationsöverflöd. Föreställ er tiden för cirka 40 år sedan, när det var betydligt svårare att tillgå information – inget internet, inga mobiltelefoner. Läraren var den självklara kunskapskällan i klassrummet, men så ser det inte riktigt ut längre. Vårt samhälle har gått från en situation präglad av informationsbrist till en verklighet där vi ständigt omges av ett överflöd av information. Men det är viktigt att skilja på ett överflöd av information och ett överflöd av kunskap.

I denna artikel tänker jag börja med att reflektera över det senaste året: vad har hänt i vår omvärld, vad har hänt i Sverige och vilka lärdomar kan vi dra av den senaste tiden? Därefter ska jag försöka blicka framåt. Vad kan ligga framför oss, hur ska vi tänka och med vilka ska vi tänka? Vilka frågor är viktiga att reflektera över och hur går vi från reflektion till handling? Vilka är egentligen våra utmaningar och var ligger de stora möjligheterna för förändring? Hur vill vi att samhället ska se ut och hur påverkar vi i denna riktning?

AI ligger högt upp på den globala ekonomiska och politiska agendan. Förändringstakten inom teknikfältet är minst sagt stor. AI-tillämpningar slår igenom på ett brett spektrum, från matematisk och biologisk forskning till arbete inom hållbarhet. Generativ AI:s genomslag är stort och brett inom utbildnings- och kommunikationssektorn, och inte minst inom arbetsmarknaden.
Många söker svar. I den här bloggposten tänker jag vända på det hela; istället för att leta efter svar, bör vi komma överens om de viktiga frågor som vi borde ställa. Jag hävdar att kvaliteten på de frågor vi ställer påverkar vårt agerande.

AI ligger högt upp på den globala ekonomiska och politiska agendan. AI påverkar idag hur vi kommunicerar, arbetar, samarbetar, skapar, gör affärer, forskar, lär, utreder och tänker. AI påverkar just nu hela samhällsskiktet och kommer förmodligen göra det än mer i framtiden. Därför blir frågan om hur vi hanterar frågor kring AI enormt viktig ur många olika perspektiv för hela samhället.
I den här bloggen kommer jag att adressera frågan om AI governance, jag kommer att resonera kring vad det är, varför det är viktig, hur och vad man bör göra och vad andra gör i vår omvärld men också i Sverige.

Vad ska man göra, hur ska man göra, med vilka och när ska man göra det? Det är sådana frågor som en AI-strategi kan hjälpa din organisation med. Likaså behöver man adressera många olika perspektiv såsom informationssäkerhet, bias, hållbarhet, skalbarhet och inte minst AI governance.
Det är er AI-strategi som kan hjälpa er organisation att sortera i detta breda landskap så att ni kan skapa ett större värde för er organisation nu och framöver med hjälp av AI.

Vi lever i en brytningstid av snabba förändringar där vi står inför många utmaningar och möjligheter, som en hållbar utveckling, snabba tekniska förändringar, åldrande befolkning, förväntningar från medborgare och medarbetare. Alla dessa parametrar samspelar med varandra. Är vi kloka och modiga nu kan vi agera för att skapa vårt Sverige 5.0.
Det är tydligt att vi inte längre kan upprätthålla status quo. Avgörande för vår framtid är förmågan att lära av historien och omvärlden samt att dra nytta av de kreativa krafterna från både medborgare och medarbetare. Att tänka självständigt och tillsammans är av yttersta vikt, men kanske mest utmanande av allt är att ifrågasätta och omforma vår egen självbild och samhällsstrukturer.

I denna artikel ska jag resonera och reflektera kring begreppet artificiell intelligens. Vad är det? Hur gammalt är teknikfältet? Bör vi vara rädda? Hur kommer det att påverka individer organisationer och länder? Hur ser det ut framöver? Varför går det så fort och inte minst hur kan vi dra nytta och lärdomar av AI både inom det offentliga samt privat sektor?
Vi lever i en tid där vi ser ett brett genomslag av artificiell intelligens genom så kallat Generativ AI, såsom ChatGPT. Open AIs chatbot nådde 100 miljon användare på bara två månader, snabbare än någon annan konsumentapp i historien. Utvecklingen skapar en upplevelse och känsla av så kallad exponentiella förändring, som många har pratat om så länge. Exempelvis lanserades språkmodellen GPT-4 endast ett par månader efter ChatGPT, som då byggde på den äldre modellen GPT-3, och bidrog med en betydande prestandaförbättring.

I min senaste artikeln Sverige 5.0 resonerade jag kring behovet av att ha en gemensam målbild och vision. Sverige 5.0 skulle kunna gestaltas med olika framtidsscenarion och illustreras utifrån många olika samhällsperspektiv, såsom lärande, folkhälsa, kultur, innovation, arbete, kreativitet, hållbarhet, livsglädje och de nya tekniska fälten. Allt är sammanlänkat och påverkar varandra. Jag lovade då att återkomma med mitt framtidsscenario.
Mitt framtidsscenario är uppbyggd utifrån Gertrud som är född i Sverige år 2080. Gertrud har fått som läxa att skriva till sin avlidna mormorsmor Eva-Lena som avled 2024, läxan var att skriva och försöka förklara hur samhället i Sverige ser ut år 2095.
Häng på!

Utan en gemensam målbild/vision finns det uppenbara risker att vi springer åt olika håll. Sverige 5.0 skulle kunna gestaltas med olika framtidsscenarion och illustreras utifrån många olika samhällsperspektiv, såsom lärande, folkhälsa, kultur, innovation, arbete, kreativitet, hållbarhet, livsglädje och de nya tekniska fälten. Allt är sammanlänkat och påverkar varandra.
Samhället 5.0 kan gestaltas som ett nästa steg där ”Samhälle 1.0” kan beskrivas som jaktsamhälle, "Samhälle 2.0" som jordbrukssamhälle, ”Samhälle 3.0” som industrisamhälle och ”Samhälle 4.0” som informationssamhälle.
I den här artikeln kommer jag att resonera och reflektera kring vår nutid och närtid för att därefter spana kring vår gemensamma framtid, Sverige 5.0.
Det är du och jag som skapar Sverige 5.0.

I det här artikeln ska jag resonera och reflektera kring framtiden, hur vi vill ha det? Hur skapar man den framtid man vill ha? Framtiden har många olika perspektiv och bottnar, för individer, organisationer, samhällen, länder, kulturer och världsdelar för att inte glömma rymden.
Man kan tänka i det korta perspektivet som ett tiotals år eller generationer. Eller är det dags att vi människor börjar tänka lite längre? Vi kan börja med ett 1000-årigt perspektiv för människan som art och sedan skala upp till att tänka 100 000 år framåt och därefter 700 000 år framåt. Det blir nästan svart för ögonen när jag försöker tänka så långt framåt.
I denna brytningstid står vi inför viktiga val som kommer att ha avgörande påverkan på mänskligheten som art och på vår moder jord. Jag tänker kring hållbar utveckling, men också hur vi som människor kan hantera möjligheterna och utmaningar inom de nya tekniska fälten såsom AI.

Vi står inför avgörande val där vår förmåga att tänka, analysera och resonera kommer att ha en avgörande betydelse för den framtid vi skapar i dag.
Vi lever i en brytningstid av snabba förändringar där vi står inför många utmaningar och möjligheter, som en hållbar utveckling, snabba tekniska förändringar, åldrande befolkning, förväntningar från medborgare och medarbetare. Den svåraste av utmaningar är nog att skapa en vision och målbild av hur vi vill att samhället ska se ut framöver. Vi står inför avgörande val där vår förmåga att tänka, analysera och resonera kommer att ha en avgörande betydelse för den framtid vi skapar i dag.
Frågan som ställs är: Hur ska jag tänka, som individ, som organisation och som nation? Kan man tänka tillsammans? Hur tänker andra? Hur har man tänkt förut? Och hur tänker man stort? Går det att tänka rätt? Går det att tänka fel? Kan man tänka om?

I det här inlägget resonerar jag kring de strukturella förändringar som offentlig sektor behöver adressera för att vara mer relevanta i en global, snabb, föränderlig, hållbar och digitaliserad värld.
I Sverige har vi 290 kommuner av varierande storlek från drygt 2000 invånare till knappt en miljon invånare. I världen finns det minst 33 städer som har flera invånare än i Sverige. Vi lever dock oavsett storlek på kommun/land i samma globala och digitaliserad värld där grundfundament är att utgå ifrån nationella och internationella standarder för att ge förutsättningar för att skala och bredda och därmed leverera på samhällsviktiga mål.
Den snabba tekniska utvecklingen ökar exponentiellt, som gör att organisationer behöver ha nya förhållningssätt till organisationens utveckling och innovation. Ett exempel på den snabba förändringen är lanseringen av ChatGPT3 fick en miljon användare på 5 dagar.

Vi i Sverige men också så klart globalt står mitt i och inför flera paradigmskiften som hänger ihop med den snabba teknikutvecklingend den hållbara omställningen, vår åldrande befolkning och inte minst förväntningar från våra medborgare och medarbetare. Alla dessa parametrar påverkar hur vi kommunicera, lever, samexisterar, konsumerar, lär, gör affärer, konsumerar, arbetar och skapar relationer och innoverar. Vi lever i en tid där vi ser ett brett genomslag av Artificiell Intelligens till ett flertal som Chat GPT som hade 100 miljon användare efter två månader.
Vi ställs inför både spännande och utmanande frågor där våra kreativa förmågor kommer att ha en avgörande betydelse för välfärdens omställning.

I denna artikeln ska jag resonera kring medarbetarens förväntningar. Vilka förväntningar har befintliga medarbetare men kanske ännu viktigare, de blivande medarbetarna? Vilka förväntningar är avgörande och vilka är inte så viktiga, och vad sker i vår omvärld? Finns det olika förväntningar mellan privat och offentlig sektor? Är förväntningarna statistiska eller är de dynamiska? Och vad händer om man inte möter medarbetarnas förväntningar?

I min förra artikeln lyfte jag fram fyra samhällsutmaningar: vår åldrande befolkning, den hållbara utvecklingen, förväntningar från våra medborgare samt den snabba tekniska utvecklingen. Dessa utmaningar hänger ihop och kan i korrekt kontext förstärka varandra. I den här bloggposten ska jag fokusera på i huvudsak två av dessa utmaningar, den hållbar utvecklingen och den snabba tekniska utvecklingen.
Hur vi kan hitta synergier i dessa fält för att främja en hållbar omställning. Alla tekniska lösningar i alla kontexter främjar inte så klart den hållbara omställningen. Inget kan vi ta för givet, inga enkla svar finns men med ett holistiskt förhållningssätt, vetenskaplig grund och hållbarhet i främsta rummet kan vi gemensamt hitta vägar framåt.

I det här inlägget ska jag resonera kring medborgarnas förväntningar, dvs hur offentlig sektor uppnår sina samhällsviktiga mål. Har vi koll på medborgarnas förväntningar och vilka metoder har vi för att stämma av dem? Vad blir konsekvenserna om offentlig sektor levererar en service som inte upplevs som relevant av sina medborgare? Och hur gör andra länder?

Har vi koll på vår samtid och vet vi hur vi ska förbereda oss för framtiden? Vi behöver framöver förhålla oss till många olika samhällsförändringar som påverkar varandra, inom den privata och offentliga sektorn samt för individen. Med "vi" menar jag både individer och organisationer i dagens samhälle.
Jag är en erfaren föreläsare och workshopfacilitator med en stark pedagogisk bakgrund, vilket gör att jag kan förklara komplexa resonemang på ett lättillgängligt sätt för olika målgrupper. Min ambition är alltid att börja med de stora perspektiven och sedan anpassa dem till vad som är genomförbart utifrån verksamhetens unika förutsättningar. Jag strävar efter att bidra med energi och motivation, och jag anpassar innehållet efter kontexten.
Under mina tre år på Atea har jag haft förmånen att hålla föreläsningar och workshops i både små och stora format – för ledningsgrupper, förtroendevalda, rikspolitiker, myndigheter, regioner och kommuner. Jag har arbetat med en mångfald av målgrupper, från sjukvårdspersonal och IT-avdelningar till hemtjänst, socialförvaltningar, utvecklare, hållbarhetsexperter, studenter och programmerare, bland andra.
Nedan följer några exempel på de föreläsningar jag håller i:
Varför är AI högt upp på det globala politiska agendan och hur påverkar AI våra globala samhällen. Inom vilka fält har AI haft stor genomslag redan . Vad menas med de centrala AI begrepp. Vad kan väntas runt hörnet.
Vilka är möjligheterna och utmaningarna? Hur ska vi förhålla oss till de olika perspektiv som är sammanflätade såsom värdeskapande, säkerhet, integritet och hållbarhet. Vilka AI tillämpningar finns i offentlig sektor i Sverige idag och vilka kan tänkas kommer härnäst.
Vilka strategiska vägval står vi inför, hur ska organisationer oss, hur ska vi tänka och hur vill vi ha det?
The Future is in the making!
Vad innebär Twin Transition egentligen, och varför är det avgörande för oss som människor, företag och samhällen? Vilka förändringar ser vi globalt, och hur ser utvecklingen ut här i Sverige? Jag lyfter fram konkreta exempel på dagens tillämpningar – och skissar upp de som kan vara runt hörnet. Digitalisering och hållbarhet är inte längre separata spår, de är två sidor av samma transformation.
Det är inte längre en fråga om vi ska agera inom området Twin Transition, utan hur vi ska agera för att behålla vår relevans och säkra en gemensam, hållbar framtid.
The Future is in the making!
AI ligger högt upp på den globala ekonomiska och politiska agendan. Förändringstakten inom teknikområdet är stor och AI-tillämpningar gör intåg över ett brett spektrum, från matematisk och biologisk forskning till hållbarhetsarbete. Utmaningen blir framförallt att förbli relevant i ett ständigt föränderligt landskap, där vi står inför flera sammanflätade utmaningar som åldrande befolkning, förväntningar från medborgare och medarbetare, klimatomställning och inte minst den snabba tekniska utvecklingen.
Vi står inför avgörande val där vår förmåga att tänka, analysera och resonera kommer att ha en avgörande betydelse för den framtid vi skapar i dag. Kvalitet i våra tankar påverkar kvalitet i våra strategiska vägval och våra handlingar. Frågan som ställs är: Hur ska jag tänka, som individ, som organisation och som nation? Kan man tänka tillsammans? Hur tänker andra? Hur har man tänkt förut? Och hur tänker man stort? Går det att tänka rätt? Går det att tänka fel? Kan man tänka om? Hur ska man tänka i en brytningstid
The Future is in the making!
Ett hackaton är ett intensivt och kreativt evenemang där deltagare med olika kompetenser samarbetar för att lösa ett specifikt problem på kort tid. Genom att kombinera idéer, teknik och nya arbetssätt utvecklas prototyper och innovativa lösningar som kan förbättra en verksamhet eller process. Målet är att snabbt testa och utveckla idéer som kan göra verklig skillnad!
Syftet med ett Hackathon är att öppna upp för nya, produktiva och effektiva arbetssätt där de kan göra verklig nytta. En ökad kompetens inom olika tekniska fält och dess nyttjande är en avgörande del i detta.
På sikt är målet att hitta innovativa lösningar på organisationens kortsiktiga och långsiktiga utmaningar och samtidigt skapa ett ökat mervärde för organisationen.
Ett Hackathon koncept kan anpassas efter kontexten , man kan anordna för små grupper eller stora , från tio personer till flera hundra eller tusen för den del :-) Jag har erfarenhet om att anordna både analoga och digitala Hackathon.
Några vanliga format !
Jag har erfarenhet att hålla Hackathon med olika teamen såsom
The Future is in the making!
Jag har erfarenhet av att arbeta som strategisk rådgivare till en kommun i tre år. Detta kan såklart betyda olika saker i olika kontexter. Det kan innebära att man är en bollplank, tar fram förslag på lösningar, utreder frågor, samt hjälper till med kompetensinsatser i olika format.
Vidare kan det också innebära att man stödjer omvärldsbevakning ,bygger nätverk hjälpa till med strategi och visions arbete.
Låter detta intressant?
Ta gärna kontakt på anthonymccarrick©gmail.com
Jag tänker att jag hjälper gärna till inom någon eller några av dessa områden.
Kontakta mig via så kan vi initiera ett samtal.
anthonymccarrick@gmail.com
Jag fakturera via Frilans Finans
Jag har en bakgrund som pedagog och skolledare, arbetade därefter inom kommunsektorn i Sverige med digitalisering frågor i cirka 15 år. De senaste tre åren har jag jobbat på Atea med strategisk rådgivning och utveckling inom AI-fältet.
Vi lever i en brytningstid av snabba förändringar där vi står inför många utmaningar och möjligheter, som en hållbar utveckling, snabba tekniska förändringar, åldrande befolkning, förväntningar från medborgare och medarbetare. Alla dessa parametrar samspelar med varandra. Jag tycker att omvärldsbevakning är en av de viktiga nycklarna för att förstå vår samtid och verka för en framtid. Likaså att de mänskliga förmåga att tänka som enskild men även tillsammans blir allt viktigare för att vi ska kunna skapa den värld vi drömmer om.
Uppdrag: Koncept manager
Roll: Strategisk rådgivare, föredragshållare, facilitator, konceptutveckling
Jag arbetade med många parallella och sammanflätade processer för att öka insikten, skapa momentum och driva värde för både Atea och våra kunder. Det innefattade webinar, studiecirklar, bloggar, poddar, intervjuer, panelsamtal, nationella hackaton mini-hackathon, keynotes, workshops, konceptutveckling, tankekoncept, partnerbyggande, samverkan med forskning, politik och myndigheter, rådgivning samt utveckling av koncept för sociala medier, kommunikation och strategi – och inte minst utmanande och nyanserande samtal.
Jag arbetade brett, både internt och externt, med kompetenshöjande insatser inom AI-området för privat och offentlig sektor. Målgrupperna sträckte sig från ledningsgrupper och förtroendevalda till funktioner inom hållbarhet och demokrati.
Jag hade hela Sverige som arbetsfält, från Umeå i norr till Malmö i söder. Jag medverkade även som Keynote i sex städer i Norge, likaså i Helsingfors. Jag deltog också i flera nationella event, såsom e-Förvaltningsdagarna, Lösningar för Offentlig Sektor, Techheads, Good Tech Conference med fler.
Uppdrag: Digitaliseringsstrateg
Roll: Chef
Uppdraget var att leda och samordna samtliga processer inom digitalisering i Södertälje kommun. Inledningsvis att ta fram en strategi för digitalisering som beslutades av kommunfullmäktige. Bygga upp en digitaliseringsenhet på olika kompetenser och perspektiv. Därefter upphandla
och bygga nödvändig grundinfrastruktur inom ett brett fält såsom IoT, öppna data, E-tjänster och RPA för hela kommunen. Ta fram tillämpningar på bred front inom IoT, öppnadata, RPA, AI, Blockkedja och E-tjänster. Därefter jobba med synergier mellan de olika tekniska fälten för att få fram ett större värde och ge förutsättningar för det inkluderande, hållbara och uppkopplade samhället. Ta fram skalbara koncept med fokus på kompetensfrågor såsom, hackathon, intervjuer via sociala medier, omvända mentorskapet och AI för förtroendevalda.
Jag har intervjuats i olika sammanhäng och medverkat i ett antal podd under de senaste åren. Jag tänker att detta är inte en tid av vara tyst utan tvärtom.
The Future is in the making.
Jag har intervjuats i olika sammanhäng och medverkat i ett antal podd under de senaste åren. Jag tänker att detta är inte en tid av vara tyst utan tvärtom.
The Future is in the making.
Jag har intervjuats i olika sammanhäng och medverkat i ett antal podd under de senaste åren. Jag tänker att detta är inte en tid av vara tyst utan tvärtom.
The Future is in the making.